Boknörd
Forever21.com
Kärlek till dessa
Jag har aldrig handlat något på internet, men det kanske är dags nu? Gullepluttarna är så vackra, men de kostar i dollar. Fast man kan ju växla. Puss!!
Påhitt - Bokstav A
Här kommer första bilden i mitt fotografipåhitt. Motivet skulle ju vara något på A, och detta är väl så bra som det kan bli då :) A-halsbandet tillhör mig och allt annat på bilden också, eftersom den är tagen i mitt rum. Vad tycker du om bilden?
Ååååhhhh!
Idag är en sådan dag då det mesta har gått fel, jag verkligen hatar sådana dagar! Hatar är ett starkt ord, men i det här fallet passar det bra.
Jag vaknade klockan 6, lovade mamma att väcka min lillebror kvart i sju eftersom han började kl 8.10 och jag 9.00. Men jag somnade om och vaknade igen tjugo i åtta. Jag och William irrar omkring och till slut kommer han iväg, och då har klockan blivit åtta. Han började som sagt 8.10, och det tar ungefär en kvart att cykla till skolan och han kom förmodligen försent.
I skolan gick allt bra faktiskt, och efter skolan skulle jag som planerat till farmor för att sedan åka på segling ikväll. Jag ääääälskar att segla. Jag gick därför ner till stationen, men drar först en sväng med Natasha till centrum och handlar ett par Wayfares (åhh äntligen) och ett gult nagellack. Vi gick sedan in på Gina Tricot, och där hittar jag en alldeles underbar sommarklänning som jag provar och bestämmer mig för att köpa. Väl framme i kassan radar jag upp pengarna, 199 kr trodde jag, och då säger butiksbiträdet till min fasa: "Asååå det fattas pengar". Jag blir helt jävla tyst och säger typ; "Ehhh jag då ska vi inte ha den. Men skulle du kunna lägga undan den till imorgon?" Och hon säger naturligtvis ja, man tackar, och jag och Natasha lämnar affären. Jag bestämmer mig för att fara till farmor nu och går mot stationen. När jag lämnar fram remsan och säger "Karlberg", så säger snubben något i stil med: "Assååååå, den här är ogiltig". Och jag står där ännu en gång, tyst, och säger: "Jaha..." Så jag tar min remsa och lämnar stationen, ringer mamma och förklarar läget och hon säger att jag ska ringa farmor och gå hem. Min remsa var en sådan där "gammal" remsa, för 95 kr, och den gick tydligen ut 1 maj. När jag väl har gått halvvägs så tar jag upp remsan och tittar, och då står det att jag har åkt på remsan den 2 maj (?), då när jag skulle till Grönan. Varför sa ingen till mig då? Åhh ibland blir man helt galen på SL.
Drömmar
Hejdå, käre far!
Nu på morgonen har påbörjat en liten "pengabok", där jag ska skriva upp min inkomst varje månad och vad jag köper. Som en månadsbudgetbok typ. Det blir ett bra sätt att hålla koll på vad jag behöver köpa och har köpt och hur mycket pengar jag gör av med och så. Lite smått roligt.
Ha ha ha
Underbar låt
Det här är en låt som riktigt får mig att le. Den var lägerlåt på mitt seglarläger 07, en av de bästa upplevelser jag har haft. Jag älskar denna låt för att jag smälter av minnen till den, och för att den faktiskt är BRA!
Tolvårslivet
Tolvårslivet, det är det livet jag lever nu. Ibland är det faktiskt så mycket mer komplicerat än tonårslivet. Man är inte barn längre, men är inte vuxen och man är inte riktigt tonåring än. Man står vid en fyrvägskorsning, och vet inte riktigt vad man ska välja för väg. Fortsätta vara barn eller "växa upp".
Tolvåret är för mig ett år då man tänker igenom allt. Dåtiden, nutiden och framtiden. Ett år då man har tid att tänka på allt, innan man "växer upp".
Denna blogg handlar om mitt tolvårsliv, som startade 20 mars 08 och avslutas 20 mars 09. Mitt, mitt, mitt tolvårsliv.
3/5
Sitter här med ett par slitna jeans, en slarvig tofs, en gammal marintröja och lyssnar på olika Astrid Lindgrensånger. Idag har jag inte gjort så mycket, bara varit hemma. Har en slappar dag idag. Fast kom just på att jag hade lovat att dammsuga hemma. Fan.
Har glömt bort vad visan heter, men jag älskar den;
1. Du ska inte tro det blir sommar
ifall inte nån sätter fart på sommarn och gör lite
somrigt. Då kommer blommorna snart.
Jag gör så att blommorna blommar, jag
gör hela ko hagen grön och nu så har sommaren
kommit för jag har just tagit bort snön.
2. Jag gör mycket vatten i bäcken
så där så det hoppar och far.
Jag gör fullt med svalor som flyger
och myggor som svalorna tar.
Jag gör löven nya på träden,
och små fågelbon här och där.
Jag gör himlen vacker om kvällen
för jag gör den alldeles skär.
3. Och smultron gör jag åt barna
för det tycker jag dom kan få
och andra små roliga saker
som passar när barna är små
och jag gör så roliga ställen
där barnen kan springa omkring
då blir barna fulla med sommar
och bena fulla med spring.
Puss, er Antonia.
Paramore
I förrgår laddade jag ner musik till mobilen, och jag gjorde som alltid att jag bara klickar på några låtar och laddar ner dem. Och lite senare på kvällen så låg jag och lyssnade på låtarna, och då fick jag syn på en jättebra låt, Misery Business av Paramore. Jag fastnade för låten på en gång och nu spelas den oavbrutet på min mobil och datorn. Jag älskar den!
Jag har alltså fastnat för Paramore, de rockar, fast jag har bara hört en låt :)
Gårdagen
nu ska jag berätta om min gårdag som jag spenderade tillsammans med Marielle på Gröna Lund.
Jag vaknade klockan sex av att jag frös, och förmodligen för att jag visste att det skulle hända något roligt denna dagen. Jag låg iallafall och lyssnade på musik tills klockan sju, då jag somnade om. Sov till klockan åtta och sen steg jag upp och ringde till Marielle. Vi hade ju bestämt att dra till Gröna Lund, och den planen fullföljde vi. Precis klockan elva var jag på centralen, och tjugofem över kom Marielle dit. Vi gick direkt till 47:an och den var såklart full med folk, så vi fick stå väldigt ihopträngda. Fast det var fullpackat med så försökte flera föräldrar med vagnar trycka in säg, och jag och Marielle stod och fnissade för det såg så roligt med alla irriterande föräldrar som desperat försökte få in vagnarna i en redan överfull buss, och trots att det knappt fanns någon plats kvar i mitten så gav de sig inte. Väl framme vid Hazeliusporten så steg vi av, och sprang mot Gröna Lund och det lilla huset där man kan betala åkband, entre och guldkort. Båda två skulle köpa Guldkort, så vi tog pappren och fyllde i och efter några minuter så fick vi komma och bli fotade och så. Jag ser verkligen ful ut på mitt kort, men Marielle blev söt. När vi fått våra Guldkort så sprang vi mot entren, drog våra kort och sen började vi leva (haha). Vi sprang först mot Popexpressen eftersom det var så kort kö just då. Vi bestämde att varje gång vi går på Grönan så ska vi börja med Popexpressen och sluta med den. Efter Popexpressen gick vi till skåpen för att låsa in min väska, och då fick vi såklart problem med skåpet. Det ville inte låsas och då såg vi att man måste vrida bara åt höger när man ska låsa, för om man vrider åt vänster så skulle man behöva lägga i en ny avgift. Det hade vi inte läst (A), men vi hade inga fler tior så vi sprang till Servicecentret och bad om hjälp, och de skickade på en gång en snubbe som kom och la i en ny avgift och hjälpte oss. Tack för vänligheten! Sen började vi åka. Vi åkte nästan allt flera gånger, och hade ur roligt som helst! Och just när vi hade klivit av Bergochdalbanan en av gångerna så spydde en kille precis framför mina fötter. Äckligt tyckte Marielle och jag, men jag tyckte mest synd om han. Stackarn :/. Vi lämnade Grönan vid halv sex, och just när vi hade gått utanför så kommer min klasskompis H och hennes kusiner emot oss, och jag börjar prata med henne och det visar sig att de har varit på Grönan hela dagen, precis som vi, men att vi inte har sett varandra! Wierd. Resten av hemvägen hände typ inget kul, och det som hände på kvällen var inte heller särskilt spännande, så jag sätter punkt här.
Kram, Antonia.
Ett litet påhitt
Jag har hittat på att jag varje vecka ska fota en bild som föreställer någonting på någon bokstav. Jag är inte så bra på att förklara, så ni kanske inte förstår hur jag menar, men jag börjar denna vecka med att fotografera någonting på A. Sedan får ni som läser, om det nu är några som gör det, kommentera vad ni tycker om bilden :)
Önska mig lycka till med mitt lilla fotoprojekt!
hjärta
Riccardo Campogianis grav skändad
"Riccardo Campogianis grav skändad
För andra gången på kort tid har Riccardo Campogianis gravplats skändats. Ett träkors har sparkats sönder, en lykta är undanröjd och ett kort på Riccardo är bortslitet ur en ram."
taget från dn.se
Sådana saker är så sorgliga. Jag menar, varför förstöra hans grav? Har folk inget bättre för sig än att stå och sparka sönder korset, slita ur kortet osv. Så himla tråkigt för hans familj att komma dit och behöva se sin pojkes grav förstörd. Förstörarna kanske inte tyckte om Riccardo, och låt gå för det, men de behöver väl inte förstöra hans grav och få familjen ännu mer sorgsen?
Jag har inte varit så insatt i Riccardofallet, men min styvstorebror berättade nyligen för mig att han kände de som sparkade ihjäl Riccardo. Han sa att de alltid hade varit 'normala', inget fel i hjärnan och inga problem hemma. Men varför misshandlar man då ihjäl någon? Wierd.
puss o kram
